Review day 5

Review day 5

Learning objective

1 / 10
next
Slide 1: Slide
New lesson editorMoras la hadaetUniversity

This lesson contains 10 slides, with interactive quizzes and text slide.

time-iconLesson duration is: 10 min
Report this lesson

Items in this lesson

Review day 5

Learning objective

Tanba sa mak ijiene oral importante tebes ba inan isin-rua?

A

 Alterasaun hormonal aumenta risku ba moras niran (jenjivite), bele kauza komplikasaun hanesan partu prematuru ka bebé moris ho pezu ki'ik.

B

Tanba depoizde kose nehan ho paste dente fluor fo impaktu la diak ba bebe

C

Tanba pasta dente ho flúor provoka inan isin-rua nia niran (jenjiva) raan hela deit

D

Tanba kabeen sei menus wanhira kose nehan

Oinsá kuidadu saúde orál ne'ebé di'ak ba kosok-oan ne'ebé seidauk iha nehan?

A

Kose ho eskova nehan

B

Fase ibun laran ho bee

C

Hamoos ibun laran ho gaze ka hena moos ne’ebé umidu (bokon) depoizde fo susu

D

Husik deit too labarik tinan 1

Durante gravidez, iha trimestre hira mak permite halo ekstrasaun (fokit) nehan?

A

Trimestre daruak

B

Trimestre dahuluk

C

Depois de partu

D

Trimestre datoluk

Julio, tinan 56, iha fibrilasaun atrial no hemu warfarina regularmente. Nia iha nehan kuak ne'ebé presiza ekstrasaun no sangramentu jenjivite. Saida maka preparasaun ne'ebé apropriadu liu antes prosedimentu dentál?

A

Hapara warfarina imediatamente sein konsultasaun no halo ekstrasaun

B

Halo teste INR, diskute risku no kontrolu sangramentu, no komunika ho kardiolojista no dentista

C

Halo ekstrasaun diretamente tanba sangramentu jenjivite agora deit kamaan

D

Fó analjéziku deit no abandona planu ekstrasaun permanentemente

Pasiente ho Moras Reumatizmu Fuan (MRF) iha karies grave, absesu dental no sofre kardiaku kamaan. Nia presiza estraksaun nehan. Saida mak asaun apropriadu?

A

Halo estraksaun diretamente tanba problema nehan mak prioridade.

B

Para Penicillina no halo estraksaun imediatamente.

C

Avalia kondisaun kardiaku no oral, trata absesu no refere ba estraksaun bainhira kondisaun kontroladu.

D

Fo analgesiku deit no la presiza referál.

Roza, feto tinan 58, iha bubu iha susun ne’ebé aumenta bebeik durante fulan haat, no dala ruma ran sai husi susun. Saida mak diagnóstiku provavel?

A

Fibroadenoma.

B

Kista susun.

C

Mastitis.

D

Kankru mama/susun.

Maria, feto tinan 46, sente kolen, isin tun, kosar maka’as, mi dala barak no haree la moos durante fulan tolu. Glukosa aleatoriu mak 16,8 mmol/L. Saida mak diagnóstiku provavel?

A

Diabetes tipu 2.

B

Hipertiroidizmu.

C

Infesaun trato urináriu.

D

Feocromocitoma.

Tekniku kose nehan ho loloos mak hanusa?

A

Kose nehan fulan ida dala ida

B

Kose nehan lurun deit

C

Kose nehan neineik, sirkular, tun sae

D

Kose nehan tun sae deit


Feto tinan 27, isin-rua semana 20, iha karies grave, jinjivitis no nehan moras ne’ebé afeta nia nutrisaun. Saida mak mensajen apropriadu?

A

Evita tratamentu dentál hotu to’o bebé moris.

B

Fo antibiotiku deit no adia kuidadu oral.

C

Esplika katak estraksaun nehan kuak bele halo durante trimestre daruak no promove ijiene oral.

D

Rekomenda para han hahan atu evita nehan moras